Colocation, Dedikerad Server och VPS erbjuds av Ipeer.se

Datalagringsdirektivet, eller Direktivet om lagring av elektronisk data, är en på unionell nivå, antagen författning som gäller inom EU från och med maj månad år 2002. Senast i september 2007 skulle datalagringsdirektivet vara helt implementerat i samtliga medlemsländers lagstiftning. Datalagringsdirektivets verksamhetsområde är konsumentskydd och telekommunikationer, samt att den ska utgöra reaktion på inträffade terrordåd inom medlemsländerna.

Fullständig titel
Datalagringsdirektivets fulla titel är: Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/24/EG av den 15 mars 2006 om lagring av uppgifter som genererats eller behandlats i samband med tillhandahållande av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster eller allmänna kommunikationsnät och om ändring av direktiv 2002/58/EG.

Datalagringsdirektivets syfte
Det generella syftet är egentligen tydligt. Datatrafiklagring i form av trafikanalys och övervakning med syfte att stävja och generera trygghet för användare. Genom att analysera trafikuppgifter kan myndigheter lätt söka upp och identifiera en användare. På så vis kan de alltså ta reda på vart en viss person befinner sig, ta reda på dennes bekantskapskrets och om personen i fråga är medlem i olika grupper.

Kontroversiellt
Datalagringsdirektivet har varit och är än idag mycket kontroversiellt och omdiskuterat. År 2004 utsattes Madrid för en hård och mycket tragisk terrorattack. Efter detta började Sverige, tillsammans med Storbritannien, Irland och Frankrike, diskutera om ett eventuellt datalagringsdirektiv. Redan då möttes detta förslag av mycket hårt motstånd från många håll. Kritiker menade att förslaget kränkte den personliga integriteten och inte var förenligt med Europakonventionens skydd mot de mänskliga rättigheterna. Förslaget lades då tillfälligt på is, men kom åter på tal efter det att London utsattes för ett terrordåd i juli 2005.

Kommissionen blev uppmanade att utarbeta ett nytt och detaljerat förslag på ett datalagringsdirektiv. Den nya regleringen skulle då antas som ett direktiv, istället för ett rambeslut och förslaget lades sedan upp till Europaparlamentet den 14 december 2005. Omröstningen blev mycket tydlig då siffrorna blev 378 för och 197 emot ett datalagringsdirektiv.