Har du någon gång använt Gmail, Dropbox, Spotify eller kanske Facebook? Då har du också använt en tjänst i molnet.

Om du använder dig av molntjänster kan du istället för att installera en rad lokala program på varje dator köra dem direkt på en server genom exempelvis en webbläsare. Det innebär också att du kan komma åt din arbetsmiljö från vilken dator som helst under förutsättning att uppkoppling mot Internet finns. Det finns många olika applikationer som körs i molnet och några vanliga exempel är: Ordbehandling, försäljningssystem och projekthanteringssystem. Du kan använda helt egna företagsanpassade applikationer som tillhandahålls av det egna företaget eller tjänster som tillhandahålls av andra leverantörer.

I ett Cloud Computing-system sker databehandling centralt i en eller flera servrar och det här gör att hårdvarukraven på en lokal dator eller en klient minskar avsevärt. Det räcker med att klienten har en webbläsare installerad och hårdvara tillräcklig för att köra den.

Cloud Computing – uppbyggnad

När vi talar om Cloud Computing-system blir det tydligare om vi delar upp det i två delar – frontend och backend. Frontend och backend ansluter till varandra genom ett nätverk, vanligtvis Internet. Frontend inkluderar klientens dator och den mjukvara som krävs för att kunna använda Cloud Computing-systemet. Som tidigare nämnts är det vanligast att den här mjukvaran är den webbläsare som finns installerad på klienten. Även om det inte är lika vanligt på datorer kan även specialanpassad mjukvara behöva installeras på klienten. Om du har en smartphone har du antagligen installerat en eller fler appar. Många av de här apparna fungerar som klienter för att nå specifika tjänster i molnet.

I backend är det flera olika datorer eller servrar och datalagringssystem som skapar molnet av IT-tjänster. I teorin skulle ett Cloud Computing-system kunna inkludera praktiskt taget alla datorprogram som du kan tänka dig, från databehandling till videospel. Vanligtvis har varje program en eller flera egna och dedikerade servrar.

Merparten av tiden körs inte de här servrarna med full kapacitet. Det innebär att det finns outnyttjad processorkraft som skulle kunna gå till spillo. Genom att “lura” en fysisk server att tro att den faktiskt är flera servrar som var och en körs med sitt eget oberoende operativsystem. Kan man utnyttja det här spillet. Tekniken kallas servervirtualisering. Genom att maximera produktionen av enskilda servrar, minskar servervirtualisering behovet av fler fysiska maskiner.

Ett Cloud Computing-företag som har många kunder har med största sannolikhet också en stor efterfrågan på mycket lagringsutrymme. Vissa företag kräver hundratals digitala lagringsenheter. Cloud Computing-system behöver minst dubbelt så många lagringsenheter för att hålla alla klienters information lagrad. Det beror på att dessa enheter, som alla datorer, ibland går sönder. Ett cloud computing-system gör kopior av alla sina klienters information och lagrar dem på andra enheter. Kopiorna möjliggör att den centrala servern får tillgång till backup-maskiner för att hämta data som annars skulle vara otillgänglig. Att göra kopior av data som en backup kallas för redundans.

Cloud Computing – applikationer

Applikationer inom cloud computing, populärt kallat molntjänster,är praktiskt taget obegränsade. Med rätt middleware, kan molntjänster köra alla program som en vanlig dator kan. Potentiellt kan allt från allmänna ordbehandlingsprogram till anpassade datorprogram anpassade för ett visst företag fungera på ett cloud computing-system.

Varför skulle då någon vilja förlita sig på en annan dator för att köra program och lagra data? Här är några anledningar:

• Klienter kan komma åt sina program och data var som helst när som helst. Ett cloud computing-system kan klienter helt enkelt komma åt genom att använda vilken dator som helst med Internetuppkoppling. Data begränsas därmed inte till en hårddisk på en användares dator eller ett företags interna nätverk.

• Klienter kan hålla kostnader för hårdvara nere. Detta eftersom Cloud Computing-systemet minskar behovet av avancerad hårdvara hos klienten. Det resulterar bland annat i att du inte behöver köpa den snabbaste datorn med mest minne eftersom molnet-systemet tar hand om dessa behov för dig. Istället skulle du kunna köpa en billig datorterminal. Terminalen skulle exempelvis kunna innefatta en bildskärm, inmatningsenheter som tangentbord och mus och precis tillräckligt med processorkraft för att kunna köra middleware, vilket krävs för att ansluta till molnet-systemet. Du skulle heller inte behöva en stor hårddisk eftersom du vill lagra all din information på en fjärrdator.

• Företag/organisationer vars verksamhet är beroende av datorer måste se till att de har rätt programvara för att uppnå sina mål. Cloud computing-system ger sådana företag tillgång till datorprogram som omfattar hela företaget. Företagen behöver då inte köpa en uppsättning av programvara eller mjukvarulicenser till varje anställd. Istället kan företaget kontinuerligt betala en uppmätt avgift till ett Cloud Computing-företag.

• Servrar och digitala lagringsenheter tar upp plats. Vissa företag hyr fysiskt utrymme för att lagra servrar och databaser. Cloud computing ger dessa företag möjlighet att lagra data på någon annans hårdvara och eliminerar behovet av fysisk plats på/i frontend.

• Företag kan spara in pengar på IT-support. Exempelvis behöver inte varje enskild klient uppdateras, det räcker med att mjukvaran i molnet uppdateras.

Det här inlägget om molntjänster eller cloud computing är till stora delar en översättning av Jonathan Stricklands inlägg “How Cloud Computing Works“.